Honung
Bina gör ett fantastiskt jobb med att samla nektar som de sedan omvandlar till honung!
Honung består huvudsakligen av olika sorters sockerarter, vatten och olika mineraler, vitaminer, inhibiner, enzymer, pollen, m.m. Beroende på vilka växter bina har besökt för att samla nektar har honung olika färg och smak. Färgen kan variera från vitt till gult till svart. Beroende på hur biodlaren behandlat honungen kan de ha olika hårdhetsgrad från mycket hård till nästan flytande. Importerad honung kan vara helt flytande beroende på att den nektar som bina samlat in innehåller en högre halt av fruktos (fruktsocker). Svenska blommor har för liten halt av fruktos för att den svenska honungen skall bli flytande.
Honungens betydelse för människans hälsa – en översikt
Honung har länge ansetts som ett hälsosamt livsmedel. Forskare runt om i världen har undersökt olika effekter av honung på vår hälsa och dess förmåga att bota eller förebygga sjukdomar. Ny forskning visar också att honung i färskt tillstånd innehåller tolv olika mjölksyrabakterier, vilka kan ha inverkan både på binas och människors hälsotillstånd. Läs rapporten här: Honungens betydelse för människans hälsa från 2005.
Olika sorters honung
När man delar in honungsskörden i olika sorter måste man både som biodlare och konsument vara medveten om att ingen kan styra binas nektarinsamling helt och hållet. En ljunghonung t.ex. består alltså inte bara av nektar från ljung. Däremot är inslaget av ljung så stort, att man tydligt kan märka det. I allmänhet är försommarhonung ljusare och mildare, medan höstens honungssorter är mörkare och smakrikare. Mörkare honung innehåller fler mineralämnen. Här följer några exempel på honungssorter.
Klöverväxter (Trifolium eller Melilotus)
Klöverväxterna är goda nektarkällor och ger en sommarhonung som har en ljus, ibland något gråaktig ton och en mild fin smak. Konsistensen är varken för hård eller för mjuk och honungen passar till det mesta.
Lind (Tilia)
Lindblomshonungen anses av många vara en av de finaste ljusa honungssorterna. Den har en frisk, något bitande smak, som vissa kan tycka är för stark. Blomningen sker i juni, juli och honungen anses vara särskilt bra mot förkylning, kanske därför att lindblomste ofta används vid förkylning som svettframkallande och avslappnande örtmedicin.
Maskros (Taraxacum vulgare)
Maskrosorna ger en vackert gul honung, som tyvärr inte så ofta kan särskiljas från andra nektarkällor, eftersom många andra växter också blommar i början av juni. Honungen smakar mycket gott, både frisk och mild på samma gång.
Raps (Brassica napus)
Rapsen är en klassisk Skånesort, där de stora gula fälten i månadsskiftet maj/juni ger bina full sysselsättning. Även andra arter, som åkerkål, ger liknande honung. Den blir ljus, nästan vit, och har en mycket mild smak. Konsistensen är väldigt fast, eftersom rapsens nektar innehåller mycket druvsocker. Därför passar denna honung utmärkt som smörgåspålägg, eftersom den inte rinner av.
Ljung (Calluna vulgaris)
Blomningen brukar börja i skiftet juli/augusti och även en litet inslag av ljungnektar i binas kost ger en typiskt segflytande, geléaktig ljunghonung. Den har en karaktärisktisk smak, är mörkt bronsfärgad och går utmärkt att använda i te och bakning.
Bovete (Fagopyrum esculentum)
En ren bovetehonung hittar man sällan i Sverige. Färgen är mörk, nästan svart och både smak och lukt är mycket markanta. För den som gillar stark honung är bovetehonung definitivt något man bör pröva! Den kan användas som en spännande krydda i bl.a. te eller bröd.
Akacia (Robinia pseudoacacia)
Den akaciahonung som man köper i affären är importerad, men det finns även enstaka robiniaträd i Sverige, så om man har turen att bo nära ett sådant träd, så kan man själv skörda den fint smakande, guldgula honungen, som håller sig naturligt flytande genom sin höga halt av fruktsocker. Blomningen brukar ske i juni/juli.